Nyss lade jag upp min nyårsskrud här på bloggen, som ni ser så är jag uppklädd och skålar in det nya året med fyrverkerier i bakgrunden. Efter helgerna, kommer 2009 års skrud för Kennethbloggen upp.

Drömmer du om ett liv som godsägare av ett anrikt gods? Nu har du chansen, Baldersnäs är nämligen till saluför futtiga 18 mille. Ingvar Oldsberg har bestämt sig för att sälja, utgifterna blev för stora och tillströmningen för få.
     Godset består av 116 Ha mark varav 38 ha är åker, 38 ha är skog och 15 ha är bete. Godset ligger naturskönt med närhet till vatten och goda vägföbindelser. Ända nackdelen är att det med största sannorlikhet inte kommer bära sig i längden.
     Kolla in annonsen här på Blocket >>>
     Läs artikeln i Aftonbladet >>>

Ingvar Kamprad, mannen som skapade IKEA, har varit på tapeten länge. Han framstår som en snålhetens man i sann Småländsk anda. Tydligen är inte bilden helt sann. Tydligen lever han lyxlivets glada dagar - i smyg - på en fransk vingård, långtfrån snokande ögon, där personalen lever under sekretesshot. När han väl sedan visar sig i offentligheten så är det billigast möjligt som gäller för mannen, vars förmögenhet uppskattas till ca 250 - 500 miljarder, beronde på hur man räknar. Enligt vissa källor så beror Kamprads snåla yttre på en teknialitet i Schweizkt lagstiftning där skatten påverkas av vilka levnadsförhållanden man har.
     Lokalbefolkningen i Schweiz, där flera av Kamprads grannar är multimiljonärare från världens alla hörn, klagar på snåla Ingvar som nästan inte spenderar ett enda öre, och därmed bidrar till samhällets och landets tillväxt.
     Enligt min tolkning handlar det bara om avundsjuka människor, bara för att man är rik så behöver man inte spendera sina pengar till höger och vänster utan var och en har rätt att göra vad de vill med sin förmögenhet. Varför skall Kamprad bo i ett land där pengarna bara "käkas upp" av skatter på skatterna som är skatt på skatten?
     Artikeln fanns med i, givetvis,  dagens Aftonbladet och sträckte sig över flertalet sidor med stora rubriker. Syftet? Att i smyg vinkla om de intervjuer man hadde för att få Kamprad att framstå som den snåle gubba han är på ett smygsamt negativt sätt. Fy på er Aftonbladet, snart är ni nära nog att bli en skandaltidning i samma andra som Expressen och Se & Hör.

Hur spenderar man bäst annandag jul? Vissa spenderar den med familj, vänner och släkt, andra till att gluffsa i sig de sista matresterna och några använder den till ursäkt för att gå på krogen. Själv spenderade jag stora delar av den på Överby köpcenter i trängseln med alla andra mellandagsreajägare, alla i jakt på finfina erbudande och kap.
     Denna gången var det Elgiganten som fick slussa in folk med hjälp av vaktbolag för att undvika trängsel, klåfingriga personer och framförallt säkerhietsrisker ifall byggnande skulle fatta eld. Lite spännande faktiskt.
     Av någon anledning fann jag inget direkt av intresse. Jag tycker inte butikerna har något direkt att erbjuda som är värt att köpa. Hade jag inte haft en plattteve så hade jag nog köpt en, för det fanns en del "bra" erbjudanden, men som alltid är det ju bara skiten de vill bli av med, nästa vecka kommer nyheterna och då är plötsligt den köpta elektroniken både omodern och dyr i förhållande till den nya. Men trots det så köpte jag mig en ny bärbar dator, då den jag tidigare har var allt för omodern och seg för mina krav. Därför dumpar jag av den hos föräldrarna nu när jag åker hem till veckan.
     Annandag kväll spenderade jag i glada sällskapet med min kolega Tomas tillsammans med några glas trevliga drinkar. På krogen fanns också firande Gripenspelare, som surade över att matchen mot Vänersborg slutade med 5 lika. Men vad gör det? De var glada ändå.

Nu, när det återigen är "vanlig tid" och alla röda juldagar är förbi, är det återigen skolarbete som gäller. Mängder av skolarbete. Därför sittar jag nu på vårt Stadsbibliotek i Trollhättan. Tanken är att jag ska försöka producera minst fyra sidor text idag och dessutom tröggla igenom 10 böcker, avhandlingar och rapporter i jakt på användbart material till vår slutproduktion av pm:et. Det går lite segt men visst fan kommer det bli bra när det blir färdigt =)

Så här på julens andra dag kan man börja sakta varva ner, vila upp sig, så man är fullt laddad inför morgondagens rusning - mellandagsrean. Affärerna kommer förvandlas till slagfält där starkaste man, eller kvinna, vinner och därmed erhåller de mest prisvärda tingen. Enligt en kolega så var det sådan kalabalik på Överby idag av Securitas fick slussa in och ut folk och samtidigt hålla koll så att ingen klåfingrig person fingrade för mycket någonstans. Ännu en hektisk tid tar sin början.

Dagen avslutades förvisso med en fantastisk julklapp, en klapp som varar så mycket längre...

Dan före dopperdagen är en av årets mest hektiska dagar. Folk rusar till butikerna, sliter i och slåss för de sista julklapparna. Mat bunkras upp och granar pyntas och paket slås in. Bara så att man för några timmar i morgon kan avnjuta en dag med familjen, god man och stora hårda klappar.
     Själv är jag hemma hos föräldrarna, så allt vad julmat heter sköter dem. De klappar jag planerat att ge bort är sedan länge både köpta och inslagna. Så det enda jag ägnar dagen åt är skolarbet. Jepp, ni hörde rätt, skolarbete.
     Men sedan blir det tre dagar jul med bara lugn och ro, följt av en helg med skolarbet och sedan är det nytt år och nya krafttag.

Har du någon gång funderat på hur det kommer sig att jorden inte helt enkelt trillar ner i universum, varför det liksom hänger där det hänger? Funderar du över varför mackan alltid landar med smörsidan nedåt? Funderar du varför sladdarna alltid trasslar ihop sig? Undrar du över varför saker och ting alltid skiter sig? Wonder no more! Fråga Kenneth är här på begäran, ställ din fråga och allsmäktige Kenneth besvarar den. Ingen fråga är för liten eller för stor, för rund eller för smal.

Söndag kommer bli en stressig dag för mig. Så mycket att göra.
     De två viktigaste sakerna är att dels först åka till skolan och jobba på så mycket som möjligt, har en hel del att skriva och hoppas hinna med detta så jag får lite ledigt under jul och nyår. Sedan ska jag hem och packa eftersom jag åker hem till föräldrarna över jul.
     Andra saker jag behöver göra, men som inte är lika viktiga, är att bära ut en del sopor, försöka städa av lägenheten lite, och diska den resterande disken.
     Sedan gäller det att lägga sig tidigt så att man orkar upp i morgon och inte missar bussen hem.

Du har väl inte missat att du kan föra muspekaren över mig i loggon här ovan?

En skolkamrat, Kristian, skriver i sin blogg http://josefsson80.blogg.se/ om en historia han erhöll i en kommentar om statsminister Fredrik Reinfeldt.

Efter en konferens om mikrokirurgi i New York satt de ledande kirurgerna i en bar och drack. När de så småningom började bli lite onyktra så kom dom in på deras största triumfer vid operationsbordet.

Den första, en australiensisk kirurg, berättade:
-Vi fick in en kille som hade klämt sig i en tryckpress. Allt som var kvar var lillfingret. Vårt lag av kirurger lyckades konstruera en ny hand, byggde en ny arm och en ny kropp, så att när han till slut gick till arbetet blev han så effektiv att han gjorde 5 personer arbetslösa.

-Det är väl ingenting, sa en amerikansk kirurg.
-Vi hade en arbetare som fastnade i en kärnreaktor. Allt som blev kvar var håret. Vi konstruerade en ny skalle, en ny kropp och nya organ och skickade honom tillbaka till arbetslivet. Han blev så effektiv att han gjorde 50 personer arbetslösa.

Den svenske kirurgen som hade suttit tyst och lyssnat harklade sig och tog till orda:
-En dag när jag var ute och gick kände jag lukten av en fis. Jag tog fisen till sjukhuset i en skräppåse, släppte den på bordet och började jobba.
-Först slog vi in fisen i ett rövhål, byggde nya skinkor, satte fast en ny kropp på den ena änden och ben på den andra änden. Till slut blev det en man som vi döpte till Fredrik Reinfeldt och han har tamejfan snart gjort ett helt land arbetslöst.

YouTube har växt och blivit för stort. Tjänsten fullkommligt svämmar över av klipp, tokmånga dubletter. Dessutom har de sedan en tid tillbaka börjat införa spärrar så vissa klipp går inte att se om man nu inte bor i ett visst land, vanligen USA. YouTube har dessutom börjat bli segt oc kvalitén på klippen är som vanligt uruselt. Konkurenter har poppat upp på nätet som erbjuder filmer i vad som skulle kunna kallas HD-Kvalité (läs mera här). Skärp dig YouTube!

Julafton kryper allt närmare och närmare och än är det inte för sent att skicka sin önskelista till Jultomten. Dock är det kört att göra det den traditionella vägen, via snigelpost, så därför får man välja moderna snabbare vägar. Billy Gilman förklarar:

En av våra närmsta grannländer Skåne drabbades i går av ett skalv. Tråkigt nog gjorde inte skalvet så att Skåne lossnade från Sverige och sjönk till botten. Istället verkade de mesta skadorna bli några omkullvältna prylar hemma hos folk.
     Det är inte första gången Sverige upplever känningarna efter skalv och själv var jag med och kände av ett skalv på 90-talet som sträckte sig ända upp i mellansverige. Enligt tidningarna är det vanligare att vi känner av skalv på östsidan än västsidan, om man nu inte bor uppe i Norrland där marken mer eller mindre liknar en schweizerost.

För dryga kvarten sedan kände jag mig färdig med den kvantitativa inlämningsuppgiften. En jobbig sådan och fullkomligt tråkig. Siffror och kodningar till höger och vänster. Det jobbiga i den är också den att vi skall använda oss av redan färdigt material som vi skall analysera och så vidare. Men nu käns den färdig, fast man vet aldrig, kan ju bli kompliteringar längre fram.
     Nu återstår dock "bara" vårt PM i denna kursen. Det skall vara färdigt till den 8:e januari då vi ska lämna in en seminarieversion. Blir massa läsande och en del skrivande därmed under "jullovet". Får väl välja ut ett gäng böcker att ta med mig "hem" till Trollhättan.
     Nu skall jag i alla fall njuta resten av kvällen, blir väl lite film och teveserier inan jag lägger mig.

Den senaste tidens hårda studier har lett till allt för mycket ute-mat och idag var inget undantag. Det fick bli McDonalds på lunchen. Senare på dagen upptäckte jag att en av växelsedlarna jag fått från McDonalds var aningen blåfärgad. Frågan jag ställde mig var om sedeln kanske kommer från något av alla de värdetransportrån som skett eller ifall den helt enkelt fått sig en missfärgning från annat håll? Hur som helst föll sedeln tillbaka på McDonalds nu på kvällskvisten och är inte längre mitt bekymmer =)

Jag sitter återigen på skolan och arbetar. Varför undrar säkert ni, men orsaken är mycket enkel – det är rofyllt här. Inga störande moment som så ofta finns i hemmet, man störs inte av att det finns disk att diska, tvätt att tvätta, golv att golva…städa…osv. Här kan jag till 100% koncentrera mig på mitt skolarbete. Tyvärr funkar det ändå inte riktigt så bra som jag vill. Då och då börjar min koncentration flyta iväg och jag måste göra något annat för en stund. Tyvärr blir dessa stunder långa.
     Just nu håller vi på med två uppgifter som löper lite parallellt med varandra. Över hela denna kursen ligger ett PM-arbete som skall vara så gott som färdigt till den 8:e januari. Dessutom har vi några mindre arbeten som omfattar delmomenten i kursen. Tidigare har vi arbetat med forskningsetik och kvalitativ forskningsmetodik och nu kvarstår det ett arbete i kvantitativ forskningsmetodik som skall vara färdigt på onsdag eller torsdag.
      Eftersom PM:et kräver en hel del litteratur så känns det som om jag lånat praktiskt taget hela bibblan. Det är så många böcker nu att jag glömmer av vilka jag redan har och därmed då och då råkar låna dubbelt. Att läsa böckerna blir lite som att youtuba, man läser en bok som ”länkar” vidare till en annan bok som i sin tur länkar vidare till en annan och så fortsätter det. Det jobbiga är dock att böckerna används olika mycket. I vissa är det bara några rader, andra några kapitel och i någon hela boken. Det blir alltså tungt att bära. Värst är det att jag behöver ta med en del böcker ”hem” till Trollhättan över jul eftersom jag behöver jobba lite över ”jullovet”.

Nu ska jag fortsätta och skriva lite innan det är dags att åka hem igen.

Idag är det Luciadagen i Sverige och runt om i vårt avlånga land springer flickor runt med brinnande ljus och skrämmer slag på folk och fä. Här hemma ligger snön vit på fura och gran.
     Luciadagen är för mig startskottet för julens frosseri, den dag då det är okej att börja smaska på julskinkor, korvar, rollader hit och rullader dit, prinskorvar och köttbullar och så vidare och så vidare. Jag handlade allt detta redan i går för att vara maximalt förbredd för idag. Tyvärr föll jag på mitt egna sug och redan igår började jag min julsmakresa, som idag fortsätter med tomtegröt och lussebullar.
     Var hos tandläkaren igår, en lagom trevligt besök, hon var hårdhänt som så och efter besöket förlorade jag säkert minst en liter blod. Nästan som Stockholms blodbad fast i miniatyr. Som plåster på såren (eller möjligen som en muta) fick jag en färgglad liten neccesär innehållande en del trevliga tandrelaterade produkter. Där fanns plackersar (sådan där liten pinne med tandtråd som man kan tandtråda tänderna med), tandkräm, munskölj, tandbordeskydd, magneter till kylskåpet med mera. En kul liten grej, ska lägga upp bilder sedan.
     Det lackar som bekant mot jul, en mycket intensiv period, och redan nu handlar folk som galet vilket resulterar i att julskinkorna för en stund var nästan slut överallt. Ibland undrar man hur folk egentligen tänker när dem handlar, en kvinna i går hade köpt, grovt räknat, nästan tio stycken julskinkor, alltså nästan 30 kilo skinka. Man undrar alltså.

Min mellersta lillasysters kille, Johan, som också kallar sig för Nihilisten, tipsar om en ny nättjänst där man antingen kan betala för musik eller få tillgång till den samma genom en reklamfinanserad del. Spotify, som det heter, har blivit senaste flugan nätet, de senaste månaderna, och folk bostavligt vallfärdar dit för att helt enkelt lyssna på lite skön musik. Tjänsten, som är ursprungligen svensk, påminner om en rad andra liknande webbtjänster där musik streamas till datorn, fast ändå inte. Musiken man vill lyssna på chachas på datorn för att på så sätt inte orsaka att uppspelningen sackar.

Nu har alltså Du chansen att få fri tillgång till tjänsten genom en mycket finurlig liten "tävling", som Johan håller i. Reglerna är enkla. Skriv om tävlingen, länka till Johans blogg, lämna en kommentar där och håll sedan tummarna. Andra vägar att gå är att söka upp honom och tvinga av honom ett konto =)

Vill du veta mer om Spotify kan du besöka deras webbplats eller kika in på Wikipedia och läsa mera. Nedan hittar du en film som kort presenterar Spotify:

I går var den stora Nobelprisutdelningen och som vanligt bestod stora delar av tidningarnas artiklar om hur gästerna var klädda, främst de kvinnliga i deras aftondressar. Och aldrig blir de nöjda. Prinsessan madeleine fick i år kommentaren att hon var alldeles för påklädd i sin dress jämfört med tidigare då hon anklagas ha varit för avklädd. En rad dressar fick tummen ner och några fick tummen upp.

Så här i tider då allt skall privatiseras så funderar faktiskt, på fullaste allvar, vår borgliga regering om en möjlighet att förstatliga krisdrabbade Volvo och SAAB, men bara i en absolut nödfall om något av bolagen skulle kurssa, inte annars.
     Själv är jag emot monopol i alla former och att Sverige genast skall avskaffa alla sådana former. Diskusion har först kring att "ändra" på Apoteket, att öppna upp för försäljning på icke receptbelagda läkemedel till antingen privata aktörer eller till affärerna. Bra.
     Avskaffning av monopol och enskilda aktörer leder till konkurens och lägre priser, tyvärr går det ibland lite fel, vilket vi sett när det gällt ex. privata vårdinrättningar, äldreboenden etc. men dessa brister kan lätt undvikas genom att kräva större kontroll av kommunerna, landstinget och staten.
     Att avskaffa Systembolagets spritmonopol skulle leda till en jättestor katastrof, det svenska samhället skulle kollapsa, kriminaliteten skulle ta över och så vidare - enligt dem själva - men jämför man med hur det ser ut i andra delar av världen där man kan köpa starka drycker i varje gatuhörn så får vi en helt annan bild. Allt samband som Systembolaget rabblar upp är inget annat än ren skrämselproppaganda.
     Det viktigaste i privatiseringen är att det inte går tokfel, så som i videon nedan.



Sist vill jag idag upplysa världen om att snöflingan har en söt näsa! =P

Här hemma gör magen revolution medans på YouTube gör Robert revolution mot borgakärringen Peter Setman.

Jagad av mardrömmar från en biltvätt nästan 30 år tidigare lever Gösta och Gun pensionärslivet i sin lägenhet. Gun har kroki som hobby och Göta, ja, han har sig själv som hobby. När sonen ska gifta sig uppe i Norrland bestämmer sig Gösta för en sista gemensam familjeresa. Gun vill ta tåget men när Gösta kommer med en husbil anar hon en katastrof – och tänk vad rätt hon kan ha. Med barnbarnet Magda och hennes pojkvän, Gun, en råtta och en urna med bäste vännen beger sig Gösta med familj ut på resa norr ut. En resa kantad av incidenter, bråk, knakande kärlekar, konflikter sönderätna kartor och biltvättar. Men vad gör det, de hade i alla fall tur med vädret – igen!
     Vi hade i alla fall tur med vädret - igen är beviset på att svensk film faktiskt är bra och att man faktiskt kan göra bra uppföljare. Som trollhättepojk blir det också extra roligt när filmens inledande scener faktiskt är inspelade i Trollhättan, på Hjortmossen, bakom Eidars fulla gråa höghus, mitt-i-mot kyrkan och bakom det lika fula parkeringshuset. En del andra scener från Trollhättan, så som husbilsförsäljaren på Stallbacka och krokisalen i centrum skänker nästan lite hemlängtan. När sedan resan tar dem norr ut över Uddevallabron och sedan får dem att hamna på Ursand i Vänersborg, känns bara så kul. Men sedan bär det av i rätt riktning.
     Barnbarnets pojkvän, som i Gun och Göstas ögon framstår som lite knasig och möjligen drogpåverkad, spelas av den Heath Ledger like skådespelaren Gustav Berg, som mest framstår som en rolig och knäpp sidofigur. Denne Gustav arbetar som "Bamse" på Kolmården där hans "arbetskamrat" är den knäppe "Lille Skutt". När sedan denne "Lille Skutt" gör sexuella närmanden mot Magda uppstår en karatefight, i någon sorts parodi på Japanska kampsportsfilmer som avslutas med att Bamse gör ett Wrestlingattack. Den enda del i filmen som bara känns så överdriven och felplacerad.
     Se den på bio och låt skrattmusklerna arbeta på högvarv!

Då börjar julpyntandet här på bloggen att ta form, bara en vecka försenat. Den är inte helt prefekt ännu, men det fixar jag till under dagen.

En lustig sak jag noterade var den att ifall man räknar med alla inlägg jag gjort i min blogg, inklusive de jag raderat, så är detta inlägg nummer 790. Lite tufft faktiskt.

En nyhet är att numera så finns min blogg också som feeds, eller rss som en del säger. Klicka här för att prenumerera på feeds från min blogg.

Att blogga har blivit en stor fluga på nätet sedan slutet av förra årtiondet. Stora bloggföretag, så som blogger.com, rapporterar att de har miljoner och åter miljoner användare och idag finns det lika många olika variationer på bloggar som det finns bloggare.
     Varför har det då blivit så poppulärt? Alla har vi säkert olika orsaker, några tycker det är en kul grej, andra vill dela med sig av något och några utnyttjar helt enkelt den makt bloggning kan medföra. Själv är det nog snarast en kombination av de två första.
     Diskussioner har förts om huruvida vilken grad bloggning omfattas av yttrandefriheten. Bloggare, som varit allt för frispråkiga och publicerat känsligt material, har i olika utsträckningar i olika länders domstolar fälts eller friats. Det största, och vanligaste, felen bloggare begår är att förtala andra människor. I vissa fall är det okej, i andra inte, oavsett om personen i fråga är "offentlig" eller ej. Allt eftersom bloggar blir poppulärare som medel för att nå ut till stora massan så vill också olika styrande organ att möjligheten till annonym bloggning begränsas eller helt enkelt tas bort. Detta för att "värna om andra människor" sägs det.
     Andra problem som uppstår i bloggarvärlden är hur poppulära bloggar förvandlas till subjektiva marknadsplatser. En bloggare med tusentals dagliga läsare kan, mot betalning eller sponsring, publicera ett positivt inlägg om en viss produkt. Detta har blivit så vanligt idag att företag agerar professionell mellanhand mellan företag och bloggare. Som exempel erhåller bloggare som skriver positiva inlägg om ett visst klädföretag mellan 1 och 5 cent för varje inlägg.
     Bloggare omfattas också av personuppgiftslagen, och liknande lagar i utlandet, som inte tillåter publicering av personlig data om andra personer utan deras medgivande. Kort skulle man kunna säga att jag inte får publicera en bild av någon i min blogg utan att denne godkänt det. Tyvärr struntas detta i totalt, främst bland de yngre publicerarna, som säkerligen saknar all kännedom om detta, och pinsamma bilder och texter läggs ut vilket tyvärr leder till lidande för andra människor. I vissa fall kan det gå så långt att folk blir svårt misshandlade.
      Som en fördel kan ju nämnas att bloggning faktiskt kan ha en väldigt stor fördel. Bloggen, som är en form av offentlig dagbok, kan vara det perfekta sättet att "få skriva av sig" på. Att få ventilera känslor och åsikter. För några är det terapi för andra politik.

Idag vaknade jag upp till ett underbart vinterlandskap. Luften var len och frisk. Och allt kändes bara så bra. Förutom det faktum att jag råkade försova mig i morse, men förutom det.
     Dagen kommer att spenderas åt städning, städning och lite mera städning. Möjligen också lite diskning och kast med liten soppåse. Evt. blir det årsmöte ikväll med linjeföreningen på skolan, får se om jag går det beror på ifall någon annan från klassen hänger på, jag vill ju inte gå själv.

Den senaste veckan har det känts som om jag bott på skolan. Man har spenderat sena kvällar där genom att vrida och vända på uppgifter, skrivit så tangentbordet glöder. Men nu idag var första inlämningsuppgiften "färdig" och inlämnad. Bara att hoppa på nästa.

Ett av våra mest svenska företag, som förvisso ägs av utländska bolag, är kanske påväg att bli nästan ett minne blott. Jag talar om Volvo PV. Ägaren Ford, som i finanskrisens spår lider av stora ekonomiska problem, är beredd att sälja av delar av företaget för att på så sätt kunna få bidrag från den amerikanska staten. Ett av dessa företag de nu är villiga att göra sig av med är Volvo personvagnar.
     Om så detta blir verklighet kommer nästa problem - att hitta en köpare. Volvo har visat sig vara en närapå förlustaffär, speciellt i USA, men även ute i Europa och till och med på den svenska marknaden. Orsakerna är många och några av dessa är ökade personalkostnader, finanskrisen, bensinpriser och inköpspriserna på bilarna. I några av dagens tidningar spår man att de mest troliga köparna, vid en försäljning, blir till någon konkurent, troligtvis asiatiskt sådan, som då kan stoltsera med ett anrikt prestigefyllt bilmärke i sin produktion. Därmed kommer volvon att förvandlas från en fempersons kombibil till en liten röd skokartong.
     Förslag har inkommit om att låta svenska staten köpa upp Volvo och därmed säkra, inte bara jobben, utan också produktionen och märket som sig. Ett befängt förslag eftersom staten absolut inte borde syssla med bilförsäljning. Dessutom saknar staten de ekonomiska tillgångar som krävs för att hålla igång Volvo. Maud Olofsson sade dock att det kan finnas möjlighet att gå in som ägare, eller delägare, om Volvo skulle hamna nära konkurs.
     En annan möjlighet är att Ford helt enkelt öppnar upp för andra aktörer att gå in som delägare i företaget. Om så så blir chanserna större att viss kontinuitet i produktion kvarstår.
     Oavsett vilket så måste dagens biltillverkare satsa på billigare bilar för gemene man. Dessutom måste bilarna vara behändiga, låga bränsleförbrukningar och små i trafiken.

Advent betyder väntan, mer ordagrant väntan på Herrens ankomst som bekannt skedde 25 december. Numera är ju Jesus både född och död och uppstånden så vad väntar vi egentligen på då? Ja att det är julen är ju självfallet men varför? För vissa är det en tid för familjen, man är samlade och umgås, äter god mat och tittar på Kalle Anka och Karl-Bertil Jonsson. För de alla minsta är det en evinnerlig väntan på tiden där i mellan då man kan äntligen får öppna alla sina julklappar. För de hårt arbetande mammorna och papporna är det väntan på en lång härlig ledighet, om man nu inte råkar vara vårdanställd, då får man antagligen jobba lite både på jul och i mellandagarna.
     I riktig amerikansk stil förvandlas våra trädgårdar till fantastiska ljusspel i regnbågens alla färger och borta i fjärran går våra kraftverk på högvarv. Grannen Olsson surar över att grannen i år har fler lampor än han själv och dessutom en ny självlysande tomte.
     Runt om i stugorna, från norr till söder, från väst till öst, är det en faslig brådska. Ljus ska stöpas, korv ska stånkas och bröd ska bakas. Tre dagars julfirande består av månaders förarbete.
     I landets butiker rusar stressade mammor och pappor samt mor- och farföräldrar runt i jakten på barn och barnbarns alla önskeklappar. Roboten som grabben önskat sig är slutsåld överallt och docken som dottern önskat sig finns bara kvar som brunett.
     Men då och då stannar faktiskt folk upp, tar ett djupt andetag, sätter sig ner med familjen och tänder ett ljus. Ännu finns det tid kvar.

På grund av tidsbrist så har jag tyvärr inte hunnit fixa till årets julpynt här i min blogg, men håll ut, snart kommer det...