Jag är
lite osäker men jag tror att det är dryga åtta
månader sedan jag överhuvudtaget köpte någon
DVD-film senast. Så när jag såg ett spännande
och mycket lockade erbjudande om att ifall man
köpte två filmer, ur ett visst urval, fick man
lov att köpa presentboxen med Da Vinci koden för
bara 49 kronor. Tyvärr släpptes köpdjävulen lös
så jag norpade åt mig ytterligare två dvdfilmer
innan jag fick stopp på mig själv. Till torsdag
kommer den återigen att släppas fri.
Planen
för dagen var kort och gott att köra upp min
mellansyrra till hennes kille som binner
sig strax norr om Tanum, i sin morsas
sommarstuga. De båda stackarna längtar så
efter varandra (se dagens ungdom). Därför
känndes det trevligt med en liten tripp återigen
ut längs våra vackra västkustväg som mest bestod
av tråkig lång motorväg genom granskog. Efter
att lämnat av henne åkte jag, morsan och
farsan vidare till Strömstad för att strosa
runt lite där och inta en mycket god middag.
Kanske blir det mer Strömstad i sommare och
kanske en tripp över Sandefjord i Norge.
Hela
denna helgen har jag (återigen) hyrt en bil på
Statoil för att kunna ge mig ut på vägarna.
Planerna för helgen är att idag åka med en
kompis ut till Skalham, där hans morsa har sin
husvagn och sedan via Torp köpcenter ta oss hem.
Vår svenska kust är mycket vacker, speciellt på
västsidan, men tyvärr avskyr jag bieffekten av
den iform av den illaluktande tången, maneterna
i vattnet, alla fiskmåsar och smaken av salt
vatten, men bortsett från det så är det mysigt
att "strosa" omkring därute i de forna
fiskesamhällena som numera tjänstgör som några
av Sveriges största turistdragplåster. I morgon
skall jag skjutsa ut min mellersta lillasyrra
till hennes kille, söder om Strömstad, hon,
eller jag antar bägge, saknar varandra så
mycket.
I en
artikel, publicerad på Aftonbladet.se, skriver
nättidningen om hur en 8-årig pojke, på en skola
i Lund, bjöd in alla klasskamraterna utan
två, vilket fick läraren att reagera och samla
ihop alla inbjudningskorten för att på så sätt
"stoppa" bjudningen. Enligt skolans regler får
endast inbjudningar delas ut "skolans område"
ifall man bjuder alla i klassen alternativt alla
pojkar eller alla flickor. 8-åringens pappa
JO-anmälde då skolan och menade att de två
pojkar som inte blev bjudna hade i ena fallet
mobbat hans son och i det andra inte bjudit in
sonen på hans kalas. JO kräver därför nu att
Barn- och skolnämnden i Lunds stad göra en
utredning och fatta ett beslut i frågan senast
den 8 september. Nämndens ordförande säger dock
till Aftonbladet att skolan har agerat korrekt
och föredömligt i frågan eftersom skolan har
en tydlig uppgift att motverka alla former
av kränkande behandling. Detta har lett till en
häftig debatt, inte bara på Aftonbladet.se, utan
också runt om på nätet där åsikterna är delade
och några tar parti för sonen/pappan och andra
för skolan. Själv börjar jag också fundera över
vilken ställning jag skulle ta i frågan men jag
känner mig allt för delad. Samtidigt som jag
tycker att sonen/pappan gör rätt i att inte
bjuda in mobbaren och den som inte bjöd till
sitt kalas så håller jag också med skolan i sin
antikränkningsplan och de läsare på
Aftonbladet.se som skriver att alla eller ingen
skall bjudas. Vad tycker du?
Tommy
Johansson, eller Bobson som han numera kallar
sig, är en gamal klasskamrat till mig från tiden
i Sjuntorp som tydligen har skapat sig en
musikalisk kariärr efter pluggen, en bra sådan,
med låtar i riktig progganda och som säkerligen
får en och annan att tänka tillbaka
till Ebba Grön, Nationalteatern och Hola
Bandola Bands dagar. Nedan följer hitten Ramlösa
kvarns ruiner, inspelad i vardagsrummet.
Aftonbladet.se
skriver idag om 30-åriga Fredrik Johansson som
tänkte köpa lättöl till chipsen i en
Willysbutik, tyvärr hade han inte leg med sig så
det blev prompt nej i kassan. Då bad han sin
55-åriga pappa att istället köpa ölen men gissa
- jepp - pappan saknade också leg och fick inte
heller köpa ölen. Som bekant så kan kassörskan
begära leg av personer som ser ut att vara under
18 år, och visst finns det personer som trots
sin någorlunda höga ålder kan se väldigt unga
ut, men det vet det sjutton ifall en 55-åring
ser ut att vara under 18. Samhället är en
fascinerande plats.
Aftonbladet
publicerar då och då artikelserier om den
vanvård som tyvärr drabbar en del vårdtagare då
och då, nu senast om den mest problematiska -
demensvården för yngre. Med yngre menas personer
som ännu inte kommit upp i den svenska
pensionsåldern - 65. I senaste artiklarna, som
publicerades nu i helgen, tar Aftonbladet upp
några män och kvinnor som drabbats av
Alzheimers, en form av demens som är oerhört
svår att diagnosera vilket ofta leder till att
de som drabbas oftast blir oskyldigt dömda för
att vara alkoliserade, pskykiskt sjuka, lider av
utbrändhet osv. När väl diagnosen sätts kommer
nästa problem - att få hjälp. Artiklarna vittnar
om anhörigas kamp mot kommunen för att få den
hjälp de faktiskt har rätt till när det gäller
assistenter, växelvård, omsorg med mera. Men här
finns ett stort problem som tyvärr bottnar i
pengar. Att öppna boende för yngre med demens är
svårt eftersom behovet ständigt växlar, ena
stunden är det få nästa många, vilket rent
adminsirativt inte funkar, man kan ju inte öppna
upp 12 platser idag, för att sedan låta
flertalet stå tomma innan nya kan flytta in.
Dessutom varierar behovet enormt hos varje
individ i vad som gäller ex. tillgång till
personal och dessutom är det olika lagar som tar
vid den dagen brukaren fyller 65.
Det är
sorgligt när man läser om brukarnas respektives
kamp om att få hjälp samtidigt som man själv har
en viss insyn i vården och vet hur bristfälligt
den fungerar och samtidigt känner man sig också
klämd eftersom man på samma gång också förstår
att det är svårt att bedriva en god vård och
omsorg och att den samtidigt är dyr i drift. Och
inte är skattebetalarna beredda att behöva
betala mer skatt för bättre vård? Det är många
som skall äta av skattekakan och hur man än
fördelar så måste hela tiden någon vara missnöjd
och tyvärr är det allt för ofta vård och omsorg
samt barnomsorg och skolan som får ta stryk.
Kanske är det därför vår regering vill uppmuntra
anhöriga att vårda mer i hemmen, något som även
den förra regeringen ville ha. Att brukaren
skall bo kvar hemma så länge som det är möjligt.
Frågan är dock hur nästa generation pensionärer
kommer uppleva det och nästa där efter. Högre
krav kommer att ställas på vården och stora
omorganisationer kommer vara tyugna att
genomföras. Men fram tills dess måste tyvärr
många människor behöva lida.
YouTube
är, vilket jag så många gånger förr skrivit, den
absolut bästa tjänsten på Internet med sin
outtömliga källa av filmer med allt mellan
himmel och jord. Således kände jag att det nu
var min tur att på något sätt bidra till denna
outtömliga källa och göra den ännu mera
outtömlig. Tyvärr har jag ingen lust att själv
ställa mig framför kameran och "göra bort mig"
inför miljontals tittare så istället rotade jag
fram två filmer från min resa till London förra
året när jag matar ekorrar in av Londons alla
parker. Så
ila över till YouTube och kolla in mina filmer
och glöm inte att kommentera dem.
Brittiska
helekopterpoliser iaktog, natten till 7:e juni,
vad de beskrev som ett typiskt flygande tefat,
med lampor och allt, komma flygandes i snabb
fart mot dem och att de därmed tvingades göra en
undanmanöver. Poliserna tog sedan upp jakten på
ufot men bensinen räckte inte till att följa
efter. Brittisk militär undersöker incidenten
men ännu, enligt egen utsaga, utan resultat.
Enligt ufokretsar kan detta vara en av de mest
svårförklarade ufoiaktagelserna som någonsin
gjorts.
Inte
nog med att rikstaden röstade ja till den
omstridda avlysningslagen med knapp majoritet
(143 mot 138) så förlorade också Sverige
fotbollsmatchen mot den ryska björnen med hela 2
- 0 och är därmed ute ur EM. Sverige hade otur i
lottningen och fick möte en allt för "mäktig"
moståndare och bevisligen är ryssarna inte
enbart duktiga på att tillverka vodka och
maffiga armér utan också duktiga på att
producera bra fotbollsspelare.
Att
göra upp sommarplaner känns, med tanke på
vädret, som något fullkomligt meningslöst
eftersom sommaren med största sannolikhet helt
enkelt kommer att regna bort. Visserligen har vi
haft drygt sex veckor med kanonväder och
temperaturtoppar på omkring 30 - 35 grader, men
nu i helgen, senast i går, var temperaturen inte
långt ifrån nollan.
Så vad har jag då
planerat i sommar? Ja, dels är det de "lagom"
roliga som också är standardgrejjer och åreligen
återkommande och i princip lyder enligt
följande; Äta mindre och röra mer på mig. Tanken
är väl att jag ska försöka hinna med gymmet två
dagar i veckan, ett par långpromenader i veckan
och förhoppningsvis ett par riktigt långa
cykelturer.
Beroende på hur vädret bli
framöver så tänkte jag försöka mig på en tripp
till Danmark, mest bara för att handla upp de
danska pengar jag har över från både i år och
förra året. Sedan tänkte jag också åka upp till
Stockholm, besöka några museer och ströva runt
lite, om nu solen tittar fram.
Det är väl
det som direkt är planerat. I augusti blir det
flytt, till följd av skolan, så då blir det ju
en liten biltripp norr ut, förhoppningsvis
Mälardalen, men det kan också bli Umeå. Men det
blir då.
Om
mindre än en timme tar studieledigheten slut och
en lång arbetande sommar tar över. Nu är den
visserligen inte så lång för redan 1:e augusti
börjar jag min semester och mitten av augusti
börjar studieledigheten igen. Så det blir alltså
dryga sex veckors arbete, inte så värst farligt
när man tänker efter.
Jag noterade precis
också att det idag är fredagen den 13:e, vilket
skänker lite orostankar. Utanför har vädret
precis slått om till fullkomligt ösregn. Det
blir en riktigt nice dag...
Av
tradition brukar några av oss som jobbar ihop
träffas en sista gång varje år innan semestrarna
börjar, för ett litet sommarfarväl, vid
Slusscafét. Givetvis så är det också tillika
tradition av alltid avnjuta deras mycket goda
räksmörgåsar, som dock tycks ha krympt i storlek
något jämfört med andra år. Normalt brukar vi ta
torsdagar men i år blev det en onsdag vilket
passade ypperligt bra i hop med den så kallade
"onsdagsträffen". Onsdagsträffen är också en
gamal fin tradition i Trollhättan då
veteranbilsägare varje onsdag träffas nere vid
slussarna för att visa upp sina ögonstenar.
Dessa välpolerade historiska dyrgripar är allt
från mer, eller mindre, smårostiga 60-tals saker
till mer välskötta toppenfrächa rariteter.
Majoriteten av bilarna brukar vara amerikanska
60-tals Fordar och även äldre 60- och 70-tals
Saabar. I år var det också underhållning på
plats av blland annat musikkåren och ett litet
körgäng som vartannat framförde svenska
klassiska sommarvisor och brittiska och
amerikanska popvisor. Ta
ett kik i mitt fotoalbum och kolla in några av
bilderna där från Onsdagsträffen
>>
Snart
kan även storebror både se och höra dig även här
i Sverige. Inte nog med att allt fler och fler
platser blir kameraövervakade nu vill även
regeringen införa en lag som möjliggör att
lyssna av främst datatrafik. Viktigt är dock att
påstå i sammanhanget att även om det är
Försvarets radioanstalt som skulle få till
uppgift att bedriva signalspaningen så tillhör
inte FRA försvaret, mer än rent adminstrativt,
utan istället är den underställt regeringen
direkt och är därmed inte militärt.
Rent
teoretiskt är det tänkt att FRA skall med hjälp
av en rad nyckelord, frasuppbyggnader med mera
söka upp potentiella korespondenser mellan olika
parter som kan vara ett hot mot svensk säkerhet.
I USA använder man sig redan av liknande teknik
men har där gått längre och inte enbart
koncentrerat sig till e-posthantering utan också
avancerade genomsökningar av Internetsidor,
telefonsamtal och sökningar i dagstidningar för
att söka upp och oskadliggöra terorister som
tänkt skada moderlandet. Efter 11
septemberattackerna har således kampen mot
terrorn hårdnat rejält och det räcker bara med
ett enda missplacerat ord för att mängder av
röda lampor skall börja blinka och ens bostad
snart attackeras av en mängd FBI-agenter och
kanske rent av NSA-agenter. Något en rad
amerikanska studenter och andra politska
aktivister fått känna av. Bl.a. blev en kvinnlig
bloggare påhälsad av en rad federala poliser
sedan hon postat, som skämt, i sin blogg
att hon ville ta livet av Bush, något som enligt
federala lagar är ett mycket stort lagbrott. En
annan kille skrev, även han på skämt, om att
ifall någon gav honom en bomb så skulle han
spränga bort det ruttna styre som nu styrde USA.
Han blev åtalad för konspiration till att begå
brott men friades. Amerika är fullt av exempel
där fel ord har skrivits i fel sammanhang eller
sagts vid fel tillfälle över telefon som lett
till stormande agenter och långa förhör. I USA
kan minsta terrormisstanke leda till långa
förhör på hemliga platser där den misstänkte
totalt saknar allt vad rättslig hjälp heter. Tur
att vi inte hade det så i Sverige under andra
halvan av 80-talet då SÄPO såg kurdiska
terrorister i var och vartannat
gatuhörn.
Terrorhandlingar i Sverige är
mycket sällsynta oavsett om det gäller enbart
svenska aktörer eller en, eller flera, aktörer
av utländsk bakgrund. Inte heller har Sverige
någon direkt nationell hotstämpel över sig som
skulle innebära att sverige riskerar att bli
utsatt för terrordåd, mer än mot vissa utländska
gäster på besök i Sverige. Men med den nya
lagförändringen vill man inte heller bara
förhindra att grotteroister ala al-Qaida skall
ge sig på Sverige utan även stoppa inhemska
brottsliga dåd som exempelvis någon beryktad
MC-klubb eller rent av framtida
skolmasakrar.
Viktigt är också att notera
att all avsökning av e-post sker i realtid, som
en gigantisk håv, där enbart misstänkta
försändelser snappas upp, allt annat rinner
igenom och därmed lagras inte heller något. Men
kanske får Sverige, likt stora delar av England
och USA, kameror i varje gatuhörn som täcker
varje milimeter av städerna? Kommer vi att kunna
känna oss säkrare eller hämnade? Vakade eller
övervakade?
Föräldrarna
bjöd med mig ut på en biltur som tog oss till
Nolhaga park i Alingsås. Nolhagas historia går
tillbaka till 1700-talet och det var där
Alingsåsgrabben Jonas Alströmer planterade
Sveriges första potatis. Idag, närapå 250 år
senare växer den där än, potatisen, då delar av
Nolhaga utgörs av kolonistugor och den andra
halvan av en fantastisk vacker park där Nolhaga
slott utgör "centrum" av den. Där finns också en
stor djudel i parken med mängder av exotiska,
likväl svenska, djurarter både vad det gäller
fåglar som fyrfotade djur. En av parkens kanske
största sevärdighet är tropikhuset med dess lite
annorlundare invånare, nämligen de små
vittofssilkesaporna. Små livliga
krabater.
På hemvägen stannade vi till
vid Gräfsnäs slottsruin, Slottet är troligen
byggt under tidigt 1500-tal och det sägs att det
var där Margareta Leijonhufvud föddes, hon som
senare gifte sig med Gustav Vasa och blev svensk
drottning. Mystiskt nog har slottet brunnit vid
tre tillfällen med exakt hundra års mellanrum,
1634, 1734 och 1834. Efter sista branden valde
man att helt enkelt inte bygga upp slottet igen.
Idag används de delar som är intakta till att
inhysa olika kulturella events, så som
utställningar och en del skådespel sommartid. I
anslutning till slottet ligger en vacker och väl
använd badstrand.
Idag
var det start på grillsäsongen när kompisen bjöd
mig hem till hans föräldrar där det bjöds på
korv med bröd. Grillat är godast, som det heter.
I morgon är det nationaldagen och kanske blir
det lite grillat då med.
De
senaste åren har det dykt upp en rad insändare
från griniga kassörskor som klagar över att folk
tvunget måste handla sena kvällar och på
helgerna och att affärsbiträdena därför måste
arbeta fruktansvärt oregelbundet. Vadå vårat
fel? Idagens arbetarsamhälle går det inte att ha
1950 års öppettider där all fackhandel var
stängd på helgerna och enbart vissa
matvarubutiker hade öppet en kortare stund på
lördagarna. När skall vi då hinna?
Heltidsarbete, barn som skall hämtas och lämnas
lite varstans, hundratals ärenden överallt, då
är det inte undra på att man faktiskt måste
välja sena kvällar eller framförallt helgerna
att handla på. Men gör som det föreslås i en del
motioner, stäng ner alla affärer på helgerna,
såväl fackhandel som livsmedelsaffärer och se
vad som händer. Kaos kommer råda. Butiker kommer
att kurssa. Folk kommer att bli förbannade.
Stadskärnorna ligga öde.
Tänk på alla
andra stackare som måste arbeta oregelbundet.
Stäng igen sjukhusen på helgerna så blir folk
friskare, åtminstone sållas alla ”fejksjuka”
bort som uppsöker akuten för lite nageltrång och
fransar som hamnat i ögat. Övriga får skatta sig
glada att de inte insjuknar efter kontorstid.
Det är synd om alla stackars vårdpersonal som
tvingas jobba oregelbundet, underbetalda, med en
kommunal barnomsorg och kollektivtrafik som är
åt total helsefyr.
Låt polisen bara ha
kontorstid, detsamma för alla som begår brott.
Polisen är överskattat och utarbetad. Låt
istället var och en skaffa egen polisiärt skydd.
Detsamma med brandkåren. Övrig tid på dygnet får
man själv springa med egen vattenkannan om det
börjar brinna.
Man väljer sitt yrke och
får ta de konsekvenser yrket medför, med vissa
få undantag. Polis, brandkår och övrig
räddningstjänst skulle givetvis ha mycket mindre
att göra om alla skötte sig och tog det
försiktigare och absolut bara uppsökte
sjukvården vid akuta åkommor. Vad det gäller
affärsbiträdena så är det faktiskt era
respektive affärskedjors fel att ni har det som
ni har det. Skäll på dem istället för era
kunder. Fast risken blir ju den att med minskade
öppettider minskar också lönerna vilket leder
till uppsägningar. Så det kanske är bäst att
vara tyst ändå?
Det
finns musik och det finns musik och så har vi
The Beatles. Deras musik var inte bara
revolutionerande då som nu utan också fyllda av
"dolda" budskap och ständigt på tapeten ibland
alla konspirationstänkare. Jag gillar Beatles
och det går aldrig att tröttna på dem därför
blev jag både förvånad och glad när jag fick
höra talas om musikalfilmen Across the
Universe som i huvudsak bara består av
Beatlesmusiken och med en massa kopplingar till
dessa. Dessutom tolkar skådespelarna
Beatlesmusiken på ett sätt jag aldrig tidigare
upplevt, nästan så de gör det bättre än Beatles
själva. Här nedan följer några musikklipp ur
filmen med några av mina favoritbeatleslåtar:
Nu
när vädret har varit så kanon så tänkte jag att
det var på sin plats att äntligen plocka fram
cykeln och se till att fixa punkteringen från,
tja, typ förra sommaren. Min blåa vackra cykel
köpte jag förra sommaren, efter det att jag
råkat förlägga den gamla herrcykeln jag fått av
farfar, men efter att tröttnat på att laga
punkteringar, på de båda cyklarna, sket jag helt
enkelt i att laga sista punkan från ifjol och
sedan dess har den bara stått och samlat damm.
Det är märkligt förresten att punkteringarna
alltid sker på bakhjulet, aldrig där fram. Hur
som helst så plockade jag bort bakhjulet
tidigare idag, tog in det och plockade loss
slangen. Tappade upp vatten i diskhon och
stoppade ner slangen på jakt efter hål. Sedan
svor jag. Det fanns nämligen inga hål som kunde
förklara varför hjulet tappat all luft när jag
använde den senast. Men för att vara absolut
säker pumpade jag upp slangen och höll, kanske
inte andan, men i alla fall tummarna och efter
en timmes väntan kunde jag konstatera att luften
fortfarande var kvar i slangen. Så det var inte
mycket mer att göra än att montera ihop hela
rasken, skruva tillbaka hjulet på cykeln och nu
står den här utanför och förhoppningsvis finns
luften kvar i hjulet i morgon.
Sanna
Nielsen, född -84, har slagit igenom stort i
Sverige som popsångare och har deltagit flera
gånger i melodifestivalen. I klippen nedan
uttalar hon sig om sin store idol Carola, som
senare i livet snuvade henne på att få vara med
i 2006 års melodifestival.