Repulsion (1965)
Polanskis första engelska film handlar om Carol (Catherine Deneuve), en ung belgiska som arbetar som manikyrist i London och bor tillsammans med sin äldre syster. Under Carols svala yta finns en djup känslomässig störning, hon lider av extrem androfobi – rädsla för män. Då systern åker på semester med sin pojkvän faller Carol allt djupare ner i paranoian och hennes neurotiska beteende utvecklas till ren psykos. Hon slutar att gå till jobbet och stänger in sig i lägenheten och då en man kommer på besök driver hennes hallucinationer henne till mord.
Den första i Polanskis så kallade ”lägenhetstrilogi”, tre filmer om personers eventuella psykiska ohälsa som främst utspelar sig i eller nära omkring en lägenhet.

Rosemary’s Baby (1968)
Ett nygift par, Rosemary och Guy (Mia Farrow och John Cassavetes), flyttar in i ett gammalt hyreshus med något ruskig historia av mord och andra otrevligheter, och bekantar sig snart med sina nyfikta grannar, paret Castevet (Sidney Blackmer och Oscarbelönade Ruth Gordon). Dessa blir mycket glada när de får reda på att de unga tu försöker bli med barn och då de väl lyckas ser de till att alltid vara nära till hands, vare sig man vill eller inte. Men allt står inte rätt till och Rosemary anar oråd. Graviditeten gör henne sjuk och Guy börjar dra sig undan ifrån henne. Stämningen blir alltmer obehaglig och Rosemary blir riktigt rädd då en vän bekräftar hennes misstankar att grannarna är satanister. Är de måhända ute efter att använda hennes i baby i sina ritualer?
Andra filmen i ”lägenhetstrilogin”.

Chinatown (1974)
Jack Nicholson spelar privatdetektiven J.J. Gittes i 30-talets korruptionsinfesterade Los Angeles. Han anlitas av en förmögen kvinna att ta reda på om hennes man, Hollis Mulwray, har en affär – vilket han till synes har. Det blir stor skandal och i det torrlagda Los Angeles blir vattenverksansvarige Mulwray allt mer impopulär, och sedan drunknar han. Problemet är att det inte var hans riktiga fru som anlitat Gittes, och då denna dyker upp låter hon Gittes undersöka vem som mördat hennes make. Det hela utvecklas till en riktigt smutsig historia. Filmen belönades med en Oscar för bästa manus, oturligt nog för Polanski då detta är den enda av hans filmer där han inte stått som medförfattare, trots att det är han som står bakom filmens tragiska slut.

The Tenant (1976)
Herr Tralkovsky (Polanski) flyttar in i en lägenhet vars tidigare innehavare begått självmord. Snart upplever han sig hotad av de andra hyresgästerna, som ständigt klagar på hans så kallade buller, och fruktar att de försöker driva även honom till självmord. Den lokala caféägaren ger honom ständigt den tidigare innehavarens frukost och cigarettmärke, en tand har lagts i ett hål i väggen och grannarna står i flera timmar i husets gemensamma toalett, som kan ses från fönstret, och stirrar in i väggen. Samtidigt som Tralkovsky sakta drivs till vansinne inleder han ett förhållande med den tidigare innehavarens väninna (Isabelle Adjani).
Tredje filmen i ”lägenhetstrilogin”.

The Pianist (2002)
Pianisten Władysław Szpilman (Oscarbelönade Adrian Brody) ser hela sin värld kollapsa då Tyskland invaderar Polen. Kriget tycks aldrig ta slut, han förlorar sin familj och får försöka överleva så gott han kan i Warszawas ghetto. En mycket personlig film för Polanski, vars mamma dog i koncentrationsläger. Under stående ovationer vann han Oscarn för bästa regissör.

Dela med dig