Just precis, det är dags att  se vad Disney och Pixar har för sig de närmaste åren.

Först ut, redan i år, har vi The Princess and the Frog. Efter en rad misslyckande, varav det sista var Kogänget (Home on the Range, 2004), beslöt Disney - i ett tillstånd av tillfällig sinnesförvirring får antas -  att sluta producera klassiska 2-D filmer och rikta in sig på 3-D, allt enligt principen att går filmer dåligt så beror det inte på att historien är dålig utan på att folk vill ha datoranimerat. Resultatet av detta tänkande var Lilla Kyckling (Chicken Little, 2005), Familjen Robinson (Meet the Robinsons, 2007) och Bolt (2008), alla lika värdelösa som de sista 2-D-filmerna.

Men så kom ljuset i sluten av tunneln då Disney köpte Pixar och John Lasseter även blev kreativ chef för Walt Disney Animation Studios. Han beslöt att åter öppna dörren till traditionellt tecknad film och regissörerna John Musker och Ron Clements, männen bakom filmer som Den Lilla Sjöjungfrun, Aladdin och Herkules, fick förtroendet att stå bakom come-backen.

The Princess and the Frog är en klassisk Disneymusikal av den sorten studion spottade ut sig under sin glansperiod på 90-talet. Den utspelar sig i 20-talets New Orleans och handlar om en flicka som stöter på en prins i trångmål; han har blivit förvandlad till en groda av en voodoodoktor. Dessvärre hjälper det inte att bara kyssa honom för att han ska bli prins igen, den enda det gav var att även flickan blev groda, så tillsammans får de hoppa fram till en lösning. 

De två närmast förestående Pixarfilmerna är lite tråkigt nog båda uppföljare; först ut är Toy Story 3, som ska komma nästa sommar, och sedan Cars 2, som kommer sommaren därpå. Jag har aldrig riktigt förstått tjusningen med Toy Story, men jag ser fram emot den bra mycket bättre än en fortsättning till Cars, som är den enda Pixarfilm jag rentav ogillar. I Toy Story 3 har pojken Andy nu blivit vuxen nog att åka till college och leksakerna ska läggas undan, medan handlingen i Cars 2 kretsar kring Lightning McQueens racerkörande i Japan, Italien, Tyskland och Frankrike.

Rapunzel markerar Disneys återgång till klassiska europeiska sagor; det är den första baserad på en sådan sedan Sjönheten och Odjuret från 1991. Historien är bekant: Rapunzel är prinsessan med det långa håret som sitter infängslad i ett torn i väntan på räddaren i nöden. Vi kan nog dock räkna med att det blir en modernare variant med mer girl power. Två andra glädjande saker med filmen är att Alan Menken gör musiken, han som tidigare komponerat i stort sett alla Disneys 90-talssuccéer, och att animationen lär vara riktigt ambitiös. Det blir visserligen 3-D, men studion lovar något spektakulärt. Filmen ska ha premiär i december 2010.

Ett annat riktigt intressant projekt från Disney är en ny film om Nalle Puh, som beräknas komma våren 2011. Disney har grävt i arkiven och hittat fem historier de ännu inte satt sina klor i, så i den nya filmen ska dessa vävas samman. Det ska bli en återgång till orginalfilmens stil och därmed starkt influerad av teckningarna i böckerna, där figurerna kan ses klättra på bokstäverna, precis som i filmen från 1977.  Detta lär betyda att filmen görs i klassisk 2-D.

The Bear and the Bow är Pixars första försök med en kvinnlig protagonist och kommer julen 2011. Det handlar om den skotska 900-talsprinsessan Merida (Reese Witherspoon) som hellre spenderar sin tid i högländerna än i borgens lugna vrår. Filmen beräknas ha premiär julen 2011.

Två vattenödlor står i centrum för Pixarfilmen Newt, som ska komma ut sommaren 2012. De båda bor inte bara tillsammans på ett college och hatar varandra utan råkar dessutom tillhöra en utrotningshotad art och måste därmed para sig. Regissören Gary Rydstrom har tidigare gjort kortfilmen Lifted för Pixar och har sju Oscarstatyetter i garderoben. 

Slutligen, julen 2012, planeras King of the Elves, baserad på en novell av Blade Runner-författaren Philip K. Dick om ett gäng älvor/alver i Mississippideltat som utser en människa till deras kung efter att han råkat rädda dem från ett troll.

Med andra ord har vi en hel del intressant att se fram emot de kommande tre åren. Pixar tycks ju vara immuna mot misslyckanden, det återstår att se ifall John Lasseter kan ha samma effekt på Disney…

Dela med dig